RAMLAR MAN NER för en brant trappa så gör det ont. Det fick jag lära mig. Att sen fortsätta jobba och gå på foten efter en antaglig stukning kanske inte heller var det bästa man kunde göra.
Så var det iallafall. Nu är det sängvila som gäller.
Sex And The City-Maraton och Ben & Jerry's. Kan det bli bättre?

Självklart är jag glad, det kunde gått så mycket värre. En stukning och lite blåmärken är väl inget att klaga över, ändå så finner jag mig tycka synd om mig själv och oja över smärta och blåmärken.
Jag har bestämt mig för att låta det vara så i åtminstone en dag till. Sen blir det till att pallra sig upp, åka hem till mamma och packa ihop mitt rum där. För snart flyttar jag!