And so it is...
28 Februari
Det finns en äldre man som varje dag kommer in och beställer två glas vitt på den libanesiska krogen där jag jobbar. Med bräckliga glasögon och rynkor sitter han där för sig själv i baren och knappar på sin mobil. Ibland pratar jag med honom och han berättar gärna om sina barn, sina underbara barn. Det är bara vi i restaurangen, precis innan rusning är på väg att börja. Det är alldeles tyst, den enda som hörs är ismaskinens muller. Efter en lång stund bryts tystnaden. Ett ljus spricker upp över hans rynkiga ansikte, och för en kort sekund sitter en ung man på andra sidan bardisken. Han ser ut över stan och brister ut i skratt. "Våren är äntligen här!"
27 Februari
What Would Carrie Bradshaw do?
Efter att ha tittat egenom alla säsonger av Sex And The City blir man sjukt pepp på att hitta på coola oufits. En riktigt inspirationskälla är vad Carrie Bradshaw är. Allt tack vare den fantastiska Patricia Field som bestämt vad de olika kraktärerna har haft på sig genom alla säsongerna. Jag tycker det är riktigt häftigt hur en människa har kunnat skapa så många trender. Även fast vissa kan tycka att serien börjar kännas lite gammal, så finns det många modemoments vi minns. Självklart var allt upp-pumpat till max när första filmen kom, och i den andra kanske det rent ut sagt var ännu mer. Namedrops efter namedrops, jag störde mig inte på det, tyckte tvärtom att det var roligt. Varför spara på krutet när det ändå är långfilm?
Illustrationen ska föreställa Carrie i filmen - Sex And The City.
26.02.2009 - 26.02.2012
Min mor och hennes Bengt firar 3-årig bröllopsdag idag. Gav dom denna ros istället för verkliga blommor. Tror nog att dom blev glada. Idag har packningen blivit packad och jag har till och med hunnit njuta lite av det fina vädret. Äntligen kom solen! Hur skönt som helst! Allt känns så mycket lättare när det är ljust ute.
Mina Top 10 Foton
Sedan ett tag tillbaka är jag ett stort fan av Instagram. Någon annan som känner likadant? Jag försöker att lägga upp bilder så ofta jag fotat, men oftast blir det så att jag lägger upp alla bilder samtidigt. Det bästa med Instagram är att man får se sådana fanastiska platser runt om i världen. Plus att alla ens bilder blir samlade på ett och samma ställe! Här är några av mina bilder, för mer kolla Instagram, sök på username: joannalodell.
Ni kan även se bilderna på min Tumblr.
Ni kan även se bilderna på min Tumblr.
1. Stockholm 2. Fort Lauderdale 3. Stockholm
4. Södertälje 5. Rom 6. Everglades
7. Key West 8. Everglades 9. Rom 10. Stockholm
Packat och Klart - Nästan!
Om två veckor flyttar jag ihop med min käre pojkvän, ny lägenhet, nytt för det mesta. Förutom mina kläder, väskor, skor, böcker, dvd-filmer och så vidare. Den här helgen blev därför vigd åt att packa ihop mitt rum hemma hos min fina mor.
Efter en lång dag med start redan klockan 9.00, (Det är extremt ovanligt att jag är uppe innan klockan 11) tar jag nu en välförtjänt paus.
Nöjd är jag!
Men frågan är om jag verkligen lyckades sortera bort så mycket som jag ville? Blev ändå väldigt många lådor väskor och kartonger fyllda av saker och då har vi inte packat ner porslin och dylikt än. Jag tror bestämt att det får bli ytterligare en rensning vid uppackning i nya lyan.
Tills vidare är jag helt klart nöjd! Vi får se hur morgondagen blir.
Bild tagen på en junkyard i norra Miami, September 2011
Katten var väldigt mycket snällare än vad den ser ut.
Vivere L'amore Ridere
Foto taget September 2011 i Florida, USA
Stod på en brygga med min kamera och följde ivrigt fiskmåsarna som cirkulerade runt runt. Lyckades knäppa några bilder med dom i fokus och med lite inzoomning tycker jag att det tillslut blev riktigt bra.
Efter en mysig kväll hem hos mor min är jag mätt och trött. Kvällen bjöd på god mat, åh så god, och trevligt sällskap. Nu är det dags att klocka ut, tidig start imorgon då rummet ska packas ihop. Bredvid mig ligger katten Gustaf och myser, härligt med sällskap.
Me ♥ Stockholm
Tittade igenom mina gamla bilder på Instagram, hittade dom här från i sommras. Älskar Stockholm. Så fin stad. Inte som Rom, men nästan. Fick en idé om att då och då lägga upp bilder jag tagit på bloggen här.
En annan idé jag hittade när jag strosade runt bland bloggar har att göra med helgen jag har framför mig. Mitt rum ska packas ihop och jag bestämma mig för vilka kläder/väskor/skor/saker jag ska ha med mig till mitt nya hem. Jag har beslutat mig för att sälja resten, känns så himla ovärt annars. Nu är då frågan, hur väljer jag? Ska man vara hård och gå efter regeln "Använder jag det inte - sälj!" eller ska jag bara sälja det jag tror jag kan få sålt? Men vad gör jag med resten? Skänker antagligen.
Hur som idén var alltså att starta en blogg och lägga upp allt som är till salu, sen marknadsföra den och förhoppningsvis få allt sålt. Pepp! Det ska jag göra. Undra hur lång tid det kommer ta.
En annan idé jag hittade när jag strosade runt bland bloggar har att göra med helgen jag har framför mig. Mitt rum ska packas ihop och jag bestämma mig för vilka kläder/väskor/skor/saker jag ska ha med mig till mitt nya hem. Jag har beslutat mig för att sälja resten, känns så himla ovärt annars. Nu är då frågan, hur väljer jag? Ska man vara hård och gå efter regeln "Använder jag det inte - sälj!" eller ska jag bara sälja det jag tror jag kan få sålt? Men vad gör jag med resten? Skänker antagligen.
Hur som idén var alltså att starta en blogg och lägga upp allt som är till salu, sen marknadsföra den och förhoppningsvis få allt sålt. Pepp! Det ska jag göra. Undra hur lång tid det kommer ta.
Och så blev Agnes tecknad.
Fashion/People-Drawings
När jag vill koppla av så ritar jag, det gör jag i Sketch Book PRO för iPad. Det bästa med det är att det är kul, man behöver inte tänka så mycket plus att man får ut något av det. Vissa blir helt klart bättre än andra, är väldigt nöjd med min Header, den blev väldigt lik mig.
Bilden här under gjorde jag under förra året, jag tycker om den.
Nu snart ska jag fixa några tecningar på Agnes, bästa Agnes som är i Asien och snurrar runt. Har kontakt med henne via mail, hon verkar ha det riktigt riktigt bra.
Är lite avundsjuk, men saknar henne mest.
Så snart kommer dina teckningar vännen!
Bilden här under gjorde jag under förra året, jag tycker om den.
Nu snart ska jag fixa några tecningar på Agnes, bästa Agnes som är i Asien och snurrar runt. Har kontakt med henne via mail, hon verkar ha det riktigt riktigt bra.
Är lite avundsjuk, men saknar henne mest.
Så snart kommer dina teckningar vännen!
Önskar någon få sin egen bild i tecknad variant. Hör gärna av er!
Byrå + Pallar = Rianne Koens
Såg denna fantastiska lösning, åh vad snygg den är. Hittade den på Decolima's härliga blogg, riktigt fin. Rianne Koens heter skaparen och jag är sjukt nyfiken på vad den kostar. Ska maila henne och fråga. Sjukt fin.
Katt åt stol, satt i halsen.
Det är något speciellt med katter.
Jag är uppuxen med dom, så det känns onormalt att inte bo med en nu.
Men har man en pälsallergiker till pojkvän så har man. Däremot kan man gotta sig åt fina bilder på katter. Detta kort tog jag med min iPhone4 hemma hos en vän på hennes underbart fina katt, Zantos. En riktig själ till katt, som sitter och ser på när man diskar, alltid ska vara mitt i vägen och vägrar att ge upp sin favoritplats i soffan.
Precis så som en katt ska vara, helt enkelt.
Jag är uppuxen med dom, så det känns onormalt att inte bo med en nu.
Men har man en pälsallergiker till pojkvän så har man. Däremot kan man gotta sig åt fina bilder på katter. Detta kort tog jag med min iPhone4 hemma hos en vän på hennes underbart fina katt, Zantos. En riktig själ till katt, som sitter och ser på när man diskar, alltid ska vara mitt i vägen och vägrar att ge upp sin favoritplats i soffan.
Precis så som en katt ska vara, helt enkelt.
En Enkel Onsdag
RAMLAR MAN NER för en brant trappa så gör det ont. Det fick jag lära mig. Att sen fortsätta jobba och gå på foten efter en antaglig stukning kanske inte heller var det bästa man kunde göra.
Så var det iallafall. Nu är det sängvila som gäller.
Sex And The City-Maraton och Ben & Jerry's. Kan det bli bättre?
Självklart är jag glad, det kunde gått så mycket värre. En stukning och lite blåmärken är väl inget att klaga över, ändå så finner jag mig tycka synd om mig själv och oja över smärta och blåmärken.
Jag har bestämt mig för att låta det vara så i åtminstone en dag till. Sen blir det till att pallra sig upp, åka hem till mamma och packa ihop mitt rum där. För snart flyttar jag!
Bild tagen sommaren 2011, Stockholm
Fashion & Lifestyle - Stockholms Auktionsverk
"JAG KÄNNER ATT jag vill sitta till höger. Så på höger sida och absolut inte längst fram, utan jag vill hålla lite koll på vad andra gör. Verkligen bara inte sitta där framme och titta på auktionsförrättaren. Gud så tråkigt. Han brukar alltid ha sådan tråkig kostym på sig och blå slips. Kom igen, blå slips?"
Hennes väninna fick inte ett enda ord sagt. Så fort hon öppnade munnen för att säga något kom en ny länga med ord från pratkvarnen. Väninnan suckade.
"Så ta någonting på höger sida, inte nämnvärt mot mittgången utan lite mer till höger. Var som helst blir bra. Jag går bort och hämtar katalogen." Hon hade en sådan utstuderad röst och sätt att uttala orden, klassiskt för vad man föreställer sig en östermalmslady ska låta som.
Hennes hår var i en kort frisyr på huvudet och monogrammet på väskan sade Louis Vuitton. Väninnan bara såg på henne, nickade utan att blinka. Troligtvis hade det alltid varit så. Bästa vänner sedan flickskolan och nu stod dom här nästan 30 år senare och det var fortfarande exakt likadant. Den ena sa och den andra lydde, vare sig hon ville eller inte.
Roma, Roma
Inspiration Sunday
ENLIGT MIG VÄRLDENS enda riktiga stilikon genom tiderna.
Undra om hon bara gick med på att bli fotad från ena sidan?
Beckmans Styling och Mode, Kurs Inställd
HITTADE PRECIS DEN här dröm-kursen på Beckmans, och just när jag totalt förälskat mig i den så ser jag att den blivit inställd. Fasiken, vad synd! Hade varit hur bra och kul som helst att gå.
Men jag har ju en annan kurs att se fram emot!
Nämligen Att Skriva Intro på Berghs start 29/2. Snart!
Fotografier Rom Januari 2012
I JANUARI VAR jag med min kära mor i Rom över en helg. Det är svårt att inte lyckas ta fina bilder i en sådan vacker stad. Nu i efterhand önskar jag att jag kunde ha tagit fler, även fast antalet landade upp mot 600.
9th of March Can't Get Here Soon Enough
DEN NIONDE MARS flyttar jag och min pojkvän till Hammarbyhöjden. Ny lägenhet och jag längtar så. I väntan på att kunna mäta väggar och annat för att kunna bestämma vilka möbler vi ska ha så tittar jag runt på tavlor och fotografier.
På Fotografiska museet fanns för inte så länge sen en utställning av Vee Speers, en australiensisk fotograf, som jag tycker är fantastisk. Fotografierna var tagna på barn i olika utklädnader. Jag fastnade för en utav dom.
Lägenheten vi ska flytta till har mörkbetsade trägolv och vita väggar, vilket jag är så kär i. Han som bodde där tidigare totalrenoverade allt för bara ett och ett halvt år sedan, så allt känns verklige fräscht.
Eftersom allt är så vitt och svart ser jag fram emot att ta in färg i tavlor och fotografier.
En av mina favorit-konstnärer Danny Roberts (Jag väljer faktiskt att kalla honom för konstnär, han tecknar modeteckningar. Helt fantastiska.) har en webshop där man kan köpa hans tavlor. Jag skulle älska att ha någon av hans fina teckningar hängandes på väggarna. Åh, så fint det skulle bli.
Bilder: Danny Roberts
En Ensam Tanke
IBLAND KÄNNS DET som att ingen förstår vad jag menar. Som att det jag säger är på ett oförståeligt språk och inte ens andemeningen når fram till dom som lyssnar. I dessa stunder är det inte lätt att låta bli att känna sig ensam.
Hur gör man sig förstådd när det inte går att få fram några ord? Hur förklarar man när personen man talar med inte verkar vilja förstå?
Kanske låter man bli att ta upp det igen, kanske ger man bara upp.
Men jag är inte byggd så. För mig gör det ont att ge upp någonting som jag tror på.
Bild tagen i Stockholm Januari 2012
Campo de´ Fiori
POJKEN SATTE SIG ner, plask sa det. Stor blöt fläck mitt på stjärten. ”Vad skulle mamma nu säga?” tänkte han, en bekymrad min flög över hans porslinslena kinder. Sekunden senare var känslan av oro borta. Han hade nämligen fått syn på dom två fåglarna som spatserade runt uppe på fontänen, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Den lille glada pojken följde dom små svartvita krabaterna med blicken. Ett skratt kom ur honom, ett sådant skratt fyllt av lycka som bara finns hos ett barn. Precis i samma sekund hoppade den ena av de två fåglarna till och flög högt upp i luften. Med stora ögon såg han när den flög högt upp på det högsta husets fasad och satte sig på ett fönsterbläck. Vad den lille inte märkte var den andra duvan, som nu stod två centimeter ifrån hans näsa. Han stod nu med båda skorna i vattnet, och höll i sig hårt på fontänens kant. Inte ett andetag vågade han ta, hjärtat klappade, fågeln stod stilla. I dom djupt svarta ögonen stirrade den lille, fortfarande nyfikne men nu om något förstenade pojken.
”Alessandro!”
Mammans skrik ekade över hela torget, den lille pojken hann som hastigast vända sig om och se efter vart ropet kom ifrån för att i nästa sekund förstå att hans nyfunna vän var försvunnen. Högt uppe på husfasaden satt han och Alessandro såg sig om länge, länge medan han motvilligt lät sig släpas hemåt av sin arga mor.
Bild tagen på Campo de´ Fiori i Rom, Italien Januari 2012
Jag tänkte att jag öppnar bloggen med en berättelse. Någonstans i bakhuvudet på mig finns det nämligen författardrömmar. Dock så tror jag nog inte riktigt på att det kommer bli så, men försöka kan man.
